RESAN ÄR MÅLET

Om jag skall försöka mej på en liten summering av resan. Några bestående minnen. Det mesta i ord blir från trafiken, det är ju där jag befunnit mej stora delar av tiden. Resterande får bilderna visa.

En helt fantastisk natur, upplevelser hela vägen. Och det var därför jag åkte hit. Jag har ju rört mej över ganska stora områden och sett en hel del skiftande miljöer. Allt från storstad till white trash slum på landet. Förvånansvärt få riktigt feta människor. Men det beror väl på att jag varit mest i miljöer där man har aktiviteter, typ nationalparker och ställen där man är utanför bilen.

Allt är som på film. Precis som du sett det på TV. En liten diner längs vägen. Bilhandlarna som klär in hela bilparken med ballonger, vimplar och julgransglitter. Då är det köpfest. Ser mest ut som bröderna Bronett skulle dyka upp runt hörnet. Men det inger väl förtroende och tillit hos medelsvensson här. Den ensamma reklamskylten mitt i öknen som highway patrol står gömd bakom.

Men på det hela taget kan jag inte annat än att rekomendera en sån här liten utflykt. För min del var resan målet. Men det hade enkelt gått att stanna flera dagar, säkert veckor, på många av dom platser jag passerat. Och ha platserna som mål. En GPS rekomenderas varmt. Inte bara för att klara av storstadsnavigering, det är ett väldigt smidigt sätt att få fram avstånd och restid. Och nya vägar när man åkt fel. Boka motel för fredag/lördag i god tid om du har tänkt bo nånstans där man kan ha utomhusaktivitet typ nationalpark, sjö, jeep-område etc. Det är fullt på helgerna på dom, som man tycker, mest udda ställen. Många städer är några restauranger, några motel, några bensinstationer, och sen i stort sett inget mer. I storstäderna inga problem. Om det blir nån nästa gång så ska jag nog ha ett sånt där litet 12/110-voltskylskåp med mej, det blir tråkigt i längden att börja varje dag med att leta efter frukost. Särskilt om man är väldigt frukostbenägen, vilket jag som tur är inte är.




GRUMPY OLD MEN

Jag har totalt tappat förtroendet för varningskyltar för kurvor. En del vägar har varningskyltar i alla kurvor, tvära såväl som lätta böjar på vägen. Vem bryr sig om en sån skylt efter några mil?

Jag har totalt tappat förtroendet för bromsljus. Alla bromsar hela tiden. Uppför, nerför, på plan mark, i kurvor, vid möten, lite på måfå, ifall det var för länge sen sist, om dom blir upphunna, om dom kör om, etc, etc. Kort å gott, hela tiden. Man kan förklara en del med att så gott som alla har automatlåda, och således ingen ordentlig motorbroms. Men varför kan ingen lära dom köra bil med automat då? Man får helt enkelt släppa på gasen lite tidigare. Och åker man utför en liten smal bergsväg, lägg i ett lägre läge istället för att bromsa konstant i två mil. Och så bromsar ju en del ibland för att dom behöver stanna förståss, ibland snabbt, men vem bryr sig om ett bromsljus? U-Haul, som väl är störst här på hyrsläp, hade högt placerade bakljus och bromsljusen längst ned på sina täckta släp, det säger en del. Såg faktiskt en bil med ett högt placerat bromsljus . . det BLINKADE när han bromsade!!

Blinkers då? Jodå. Men som på fyrtiotalet, bromsljuset slocknar istället för att en blinkerslampa börjar blinka. Ser mest ut som om dom har jordfel i elsystemet, det blinkar lite hur som helst.

Halvljus? Det har inte riktigt slagit här, blev ingen hit. När det har blivit riktigt mörkt, och då menar jag mörkt, så tänder dom små orange parkeringljus. Tror att en del hela stater har krav på halvljus, eller kanske bara countys, det är skyltat om ljus på en del ställen iallafall. Känns ovanligt, man ser dom inte utan lamporna tända.

Ingen kan köra om. Tror 80% av vägnätet (oräknat fyr-filiga och bredare vägar) har omkörningsförbud. Det är heldragen linje överallt. Och när man väl kommer till omkörningssträckor så kör dom inte om iallafall. Det är nog ingen som lärt dom hur. Det finns speciella fickor där långsamma kan köra in, stanna, och släppa förbi. Och så finns det faktiskt en del sträckor utan heldragen linje. Och även trefältsväg, brukar vara i uppförsbackar, där törs en del (en del, inte alla) passera. Exempelvis, igår kom det ifatt en bil i rejäl hastighet och la sig tätt bakom. Men han kör inte om. När vi passerat tre stycken trefälts-avsnitt (gott om plats, inga mötande, två filer "åt oss") så är han väl så förbannad för att jag inte stannat och släppt förbi att på det fjärde omkörningsavsnittet tar han mod till sig och passerar. Försvinner som ett skott. I Washington är det olagligt att ha mer än fem bilar bakom sig, man måste släppa förbi!

Filkörning, man får köra om på höger sida på motorväg. Så det är inte alls ovanligt att nån ligger i vänsterfilen kilometer efter kilometer medans bilarna staplas upp på rad bakom. För ingen vet ju hur man kör om. Låg några hundra meter snett bakom en bil som körde i vänsterfil i fyra mil. Jodå, fyrtio kilometer. Vi hade tydligen farthållarna på samma hastighet, så jag hade god koll på honom. Kön bakom ökade hela tiden. Minns inte vart han tog vägen, men han svängde väl av åt höger tillslut förståss.

Husbilar. Glöm såna ord, det är husbussar, eller huslastbilar. Under 60m2 finns inte. Och alla så har dom en pick-up eller SUV på släp. Och ligger och vinglar kring mittlinjen, vill väl inte vara för nära kanten så dom trillar av vägen.

Varför kan man inte skylta? Är det för att alla stannar där dom är födda? För då behövs väl inte skyltar. Att dom inte kan peka ut USA på en världskarta tyder väl på att det är ganska nära sanningen. En sån enkel sak som att visa vilken fil man ska vara i vid en korsning, det är bara målat på vägen längst fram vid korsningen, så man helt säkert inte ska kunna se det om det är fler bilar framför. Stopplinjen i korsningar är indragen 1,5 billängd så man helt säkert inte ska kunna se runt hörnet.

På det hela taget så är det är lite underligt med deras brist på trafikkultur och vett. Hela deras samhälle, infrastruktur, är ju uppbyggt med utgångspunkten att alla har bil. Och åker bil. Hela tiden.

Och när jag blev tvungen att byta bil, till en Ford Explorer som jag "typ" hyrt, ja då insåg jag varför den amerikanska bilindustrin inte går så bra idag. Trodde faktiskt, helt allvarligt, att det skulle vara en ganska normal modern bil. Men så fel man kan ha. Här har det inte hänt mycket på trettio år. Känns som en sjuttiotalskonstruktion chassimäsigt med såna här spontana sidoförflyttningar i motorvägsfart, kan vara uppiggande om man är ute efter spänning, men inte alltid. Med plastinredning från åttiotalet, allt platt och fyrkantigt. Inga instrument och reglage vinklade mot föraren. Med kromlister. Och en del i mitten av panelen uppdaterad på nittiotalet med fusk-kolfiberutseende. Så otroligt omodern och rent ofunktionell inreding. Trodde inte sånt här tillverkades idag, än mindre såldes. Men så går det ju inte så bra för dom heller. Försökte köra om en husbuss i en uppförsbacke första dagen. Trampar plattan i botten och förväntar mej ett rejält skutt framåt och förbi RV'n. Inget händer. Förutom att hastigheten sjunker. Sekundrarna tickar, det låter och växlar och har sej under bilen. Så helt plötsligt vrålar det till och motorn går på 5500 varv. Sakta, sakta tar jag mej förbi bussen.

Men som sagt var, det är en upplevelse.